Nyheter

Den 24/10 2010: Årets leveldesignseminarium som pdf.

 

Den 23/12 2009: Lade för första gången på länge en dikt till min textsamling. Den som hört mig som slampoet senast jag var aktiv har goda chanser att känna igen den. Tyckte det var rätt säsong.

 

Den 9/10 2009: Nu skrev jag trots allt korta kommentarer till alla inlämnade uppgiftslösningar. Om du går Spelutveckling vid CTS, Malmö högskola och ditt namn och spelkoncept inte finns med i det här dokumentet så har jag mig veterligen
inte fått någon text av dig än. Har du lämnat in någon så har den kommit bort på vägen. Säg till omedelbart!

 

Den 7/10 2009: Och här, slutligen, är årets leveldesignseminarium som pdf. AI-filen jag använt för att skapa de stiliserade kartorna och där jag har samlat symbolerna som syntes på korten finns också här.

 

Den 2/10 2009: Berättande 2 är uppe nu! Och ni som ännu inte gjort inlämningsuppgiften: Ni behöver inte skriva så mycket. En tredjedels sida räcker gott.

 

Den 30/9 2009: Efter lite trixande med Dreamweaver-inställningar kan jag glädja alla spelstudenter med att föreläsningen Berättande 1 nu finns som pdf. Hoppas det går bra med skrivuppgiften och ses på fredag! Ja, förresten: Jag misstog mig på tid. Ni som hade seminariet idag, onsdag, kommer att träffa mig igen klockan 13 på fredagen, same bat klassrum.

 

Den 16/10 2008: Ja, här tycks det inte ha hänt ett skvatt på ett år. Låt er inte luras! Numera bloggar jag på annat utrymme. Inte flitigt, men dock. Facebook är fienden.

Hur som helst: Min årliga medverkan på Teknik och Samhälles spelutvecklarkurs på Malmö Högskola är klar. Powerpointarna jag använde finns här: Berättande 1 (berättarmedel och setting), Berättande 2 (dialog och typer av spelkaraktärer) och Level design (fokus på linearitet och gameplayingredienser). Nu äntligen som pdf:er!

Titta också gärna på den illustratorfil jag använt för att skapa de stiliserade leveldesignkartorna. Den innehåller rikligt med exempel, tips och ikoner. Och om du är intresserad av berättande rekommenderar jag skamlöst den här uppföljningen till en workshop jag medverkade i vid K3 i januari 2007.

Besök också Tupplurs spelavdelning! Mycket godis där!

 

Den 23/10 2007: Nu finns också ppt:n från min föreläsning om lineartiet och tempo på Tupplur. Jag har också lagt upp den mycket praktiska illustratorfil som jag använt för att skapa de stiliserade kartorna som beskriver olika spel i powerpointen. Goda råd på engelska finns på textrutor i filen.

 

Den 5/10 2007: Nu finns ppt-filerna från mina två seminarier om berättande i datorspel (vid Malmö högskolas Teknik & Samhälle) på Tupplur: Del 1 som framförallt handlar berättande vid olika grader av utmaning och frihet och del 2 om dialog.

Läs gärna också uppföljningen till mitt seminarium i berättande i datorspel som jag höll på K3, Malmö högskola, i januari i år.

Powerpointen om linearitet och tempo kommer upp senare.

 

Den 17/9 2007: Ny kostym och plats för Tupplurs blogg! Från och med nu kommer jag att använda nyhetssidan endast för att meddela om uppdateringar av sajten och för datum för läsningar och liknande. Läs bloggen här istället!

Den 17 oktober kommer hela malmölaget från slam-sm, dvs Lovisa Eklund, Laura Wihlborg och jag att framträda på Smålands nation i Lund. Återkommer med detaljer.

 

Den 22/8 2007: Äntligen en uppdatering! Det där med att mina datorproblem orsakades av lösa sladdar har jag ätit upp under de senaste två och en halv månaderna. Just nu tror jag att det är något i stil med en minnesläcka i Opera. Jag har alldeles utmärkta provisoriska sätt att hantera det på.

I korthet har datorstrulet gjort att jag inte uppdaterat tupplur på ett tag, men nu har jag tagit det som en anledning att flytta till en ny host, one.com. Det syns inte än, men jag tror att det kommer att bli mycket bättre här.

Pyttekort om sommaren: Det största som hänt är att jag och Sofia åkte till England och bland annat hälsade på lillasyster Bernhoff. En stor grej för mig i och med mitt segdragna försummande av utlandsresor. Jag skriver inte mer än så om det. Istället rekommerar jag Sofias blogg, här och här.

Nytt från Kollektivet Ensam: från månadsskiftet flyttar en fjärde människa in, Martina. Fast redan nu är vi fem, inklusive katterna. Den andra katten hetter Buffy (nej, det var inte jag som gav henne namnet) och är svart med en vit fläck på bröstet. Eftersom Lucky är enögd tycker jag att de sammantaget blir titelkaraktären i Poes The Black Cat. Någon påpekade dock att vår genomsnittliga katt har ett och ett halvt öga och mörka ränder.

Och så fortgår arbetet med Stray Hero. Snart, snart, ska jag berätta mer.

 

Den 6/6 2007: Nationaldagen. En dag för att fira svenskheten. Det är en intressant motsägelse med tanke på att svenskhet bland annat innebär att inte göra särskilt stor affär av nationaldagen.

Enligt en artikel i DN igår har Sverige en extrem placering på en tvådimensionell skala som beskriver värderingar i olika länder. Bara i Japan är sekulära, förnuftsstyrda värderingar större än i Sverige, och i inget annat land är man lika mycket inne på självförverkligande (i motsats till överlevnad). Vi är också bland de tre länder där man är mest nöjd med livet.

Jag sa nåt om det förra året, och jag säger det igen: Jag gillar svenskheten.

 

Den 4/6 2007: Jag upptäckte just att någon hittat till Tupplur genom att surfa efter Jonas Altberg, också känd som Basshunter, mannen bakom "Boten Anna". Jag hade nämnt att jag varit på en stand up comedy-kväll där en av artisterna drivit med Altberg. Det slog mig Altberg själv kanske hittar hit förr eller senare. Om så händer hoppas jag att du inte tar för illa upp, Jonas. Både jag och den där komikern är över trettio. Det är inte för oss du sjunger. På min tid gillade vi tv-serien Smash och förfärades över hur trettioplussarna inte förstod att uppskatta den.

Och nu mer slam-sm i Helsingborg: Peter Grönborg har skrivit en spalt i Borås Tidning. Hans formuleringar är kanske lite pretentiösa, men han gör goda iakttagelser.

 

Den 26/5 2007: Nu har jag varit tyst mot min vilja i tio dagar samtidigt som extraordinära saker inträffat. Det här blir en intensiv uppdatering.

Sverigemästerskapen i Poetry Slam var en hysterisk upplevelse. Lovisa Eklund, Laura Wihlborg och jag ägnade varje stund vi kunde samla oss åt att repetera vår "team piece" - vårt gemensamma nummer - och på nätterna mellan tävlingsdagarna delade jag ut tidningar i vanlig ordning samtidigt som jag mumlade mina egna dikter för mig själv. Och sen vann vi.

Vi hade mycket små mariginaler mot Gävles Ingela Wall, Oskar Hanska och Hans Carstensen. Jag var inte helt säker på att vi hade vunnit när de kallade upp alla lag på scen efter läsningarna, men tydligen hade alla andra räknat ut det, för alla stirrade på oss medan de väntade på att domaren skulle avslöja resultaten. Märkligt. Och roligt, mycket roligt. Här finns alla resultat. Här är Helsingborgs Dagblads reportage, och här skriver Andreas Björsten om slammet i sin blogg.

Var du på sverigemästerskapen? Vad tyckte du om alltihop - eller om valfri del? Skriv gärna nåt i Tupplurs gästbok.

Och så har jag äntligen krånglat in mitt namn i svenska Wikipedia, långt ner, under lagsegrar. Roligt också att se att Malmös lag vunnit två av de tre senaste tävlingarna, trots att lagen inte haft en enda gemensam medlem. Själv har jag varit med en gång tidigare, 2004 i Avesta, även då från reservplats efter ett avhopp. Den gånger fick vi silver.

Och i måndags blev vi intervjuade i Din Gata. En stund i början handlade om oss och om slammet, men sen fick vi stanna och medverka i på två andra ämnen: Vilken bild folk har av tungt kriminella personer och huruvida ett nej alltid är ett nej. Det känndes absurt. Jag hade ryckts ur sängen mitt i min nattsömn för att medverka, jag hade druckit för lite te och jag var över huvud taget inte förberedd, och så skulle jag uttala mig för alla Malmös Din Gata-lyssnare om allvarliga ämnen.

Nåja, det gick hyfsat ändå. Inga oförlåtliga klavertramp vad jag vet. Och Laura och Lovisa var lysande. Jag måste säga att även om Ehsan är en smula skrämmande som man betraktad så är han en utmärkt studiovärd och radiopratare. Cynthia var också cool, och framförallt var det roligt att träffa Saman i det här sammanhanget. Han och jag var ju lagkamrater i Avesta. Ni vet, när vi tog silver.

Och varför har jag dröjt så länge med den här uppdateringen? Jo, det är teknologin, min förbannelse. Jag har haft alla tänkbara datorproblem genom åren, ibland på grund av mitt eget vanvett, men oftast helt oförtjänt, om man inte förklarar det med karma eller liknande.

Den här gången har datorn gång på gång segat ner till nära nog totalstopp. Task managern har inte gått att köra, fast muspekaren fortfarande gått att fara runt med, och ibland har datorn inte ens hittat hårddisken när jag försökt starta. Jag hoppades ett tag att en vanlig defragmentering skulle hjälpa, samtidigt som folk som kan de här sakerna lutat tveksamt åt att hårddisken varit döende.

Så sent igår kväll fick jag ett infall och prövade en ny åtgärd. Sen dess har datorn funkat gnisselfritt medan jag nervöst har gjort säkerhetskopior på allt jag värdesätter, defragmenterat lite mer och slutligen surfat och tittat på quicktimetrailers hejvilt. Och så den här uppdateringen som ni kan läsa om allt fortsätter utan problem.

Åtgärden: Jag petade lite på sladdarna till hårddisken för den händelse de glappade. Så här är det.

 

Den 16/5 2007: Jag är med i Malmös lag i Poetry Slam-SM trots allt! Rauli har hoppat av på grund av tidsbrist.

Jag fick reda på det i förrgår kväll. Jag skulle uppdaterat Tupplur med det här tidigare om jag inte haft de mest egendomliga problem med datorn. Bland annat har den ett par gånger startat spontant från att ha varit avstängd. Vad är det frågan om? Liknar mer en poltergeist än ett buggigt operativsystem.

Tävlingarna börjar i vilket fall som helst idag, på Dunkers kulturhus i Helsingborg, och pågår i fyra dagar. Detaljer finns här.

Jag hinner inte skriva mer nu. Hoppas jag träffar en del av er där.

 

Den 23/4 2007: Okej, jag förlorade i Poetry Slamkvalfinalen i fredags. Fanjävla knödelböldhelvete.

De tre främsta från kvalfinaltävlingen bildar malmölaget som åker iväg och tävlar i SM. Jag fick en fjärdeplats. Rauli, min långvarige nemesis i spel, från Starcraft till badminton, tillika min kollektivkompis i sex år, tog tredjeplatsen. Hijole! Laura och Lovisa E vann för övrigt första respektive andra plats.

Det är möjligt att jag förlorade av fel anledning. Istället för att vara taktisk och använda mina bästa texter valde jag ett par nyskrivna. En av dem handlade om mina ambitioner som speldesigner: Ett i-landstema som nog var svårt att relatera till för de flesta, och ännu svårare att få tillräckliga sympatier för av jurygrupperna.

Å andra sidan läste jag en text som kändes angelägen för mig istället för någon gammal hit som hade gett högre poäng. Jag kanske förlorade av bästa tänkbara anledning.

Nu är min plan att svära över spilld mjölk och skylla mig själv och alla andra ytterligare en smula den närmaste tiden, samt göra nåt jag känner mer för. Ta det här som en sedelärande berättelse.

 

Den 15/4 2007: Jag upptäckte just att jag missat att ladda upp den förra uppdateringen, från den 7/4. Och nu är den inte dagsaktuell längre. Min enda tröst är att ni är ganska få som drabbats.

Annat som hänt:

Kurt Vonnegut dog i onsdags av sviterna efter att ha ramlat och slagit i huvudet. Jag läste och gjorde en muntlig redovisning av hans Slaughterhouse 5 för tre år sen. Mycket bra bok.

Det verkar som Vonnegut tröttnade på livet för länge sen. Jag får ändå tycka att det var bra att han levde.

Sarah Michelle Gellar, känd som titelrollsinnehavaren i Buffy the Vampire Slayer, fyllde 30 igår. I samband med detta nämnde Sydsvenskan att hon är uttalad Bushanhängare. Buffykaraktären är skapad för att vara en ikon för kvinnlig styrka. Serien är över huvud taget liberal, antiauktoritär och väldigt intelligent. Gellar spelade Buffy i sju år. Världen är konstig.

Nåt som ännu inte hänt:

Den 20 april tävlar jag i Malmös kvalfinal i Poetry Slam. Kom och heja!

 

Den 7/4 2007: Den senaste dusten mellan kristna och sekulära handlar om att Stefan Jansson, medlem i Humanisterna, fått Scandic att ta bort biblarna från alla hotellrum.

För mig känns just hotellbibelfrågan ganska likgiltig. Måste humanisterna alltid vara motvalls? Kan inte den sekulära humanismen göra något mer konstuktivt än att bara stå i opposition till religiösa livsåskådningar?

Det kan förstås vara så att de får mest uppmärksamhet - även av mig - när de bråkar med kristendomen. Å andra sidan är det kanske oppositionen mot religion som är deras mest definierande drag. Det finns ju bra många ickereligiösa håll att hämta sina värderingar från. Kanske slipper man bråka om vad man egentligen tror på så länge man vänder energin utåt. Vad vet jag.

Jo, de erbjuder faktiskt nåt själva också. De har gett ut Den svenska högtidsboken. Kanske något att hitta inspiration i om man firar påsk mest för att man gillar att äta ägg och gömma choklad, samtidigt som man längtar efter nåt som man kan relatera till bättre. FN-dagen? Internationella kvinnodagen? Nej, jag har aldrig sett boken själv.

En bok om sekulära ceremonier är kanske ändå inte det man helst vill ströläsa på ett hotell. Kanske kunde Humanisterna ge Lyckad nedfrysning av herr Moro till Scandic?

När det gäller högtider tycker jag att det bästa är att ordna bjudningar när och om man känner för det, med någon godtycklig ursäkt. Några goda vänner bjöd på "Balinesisk nyårsfest" i februari. Mycket lyckat. Fast det ska sägas att jag tycker om att bli bjuden på mat av trevliga människor oavsett hur traditionellt sammanhanget är. Jag ser fram emot middag med Sofias familj ikväll.

 

Den 1/4 2007: Nä, jag kommer inte att aprilskämta med er. Tror inte sånt funkar här.

Jag vann! Slamkvaltävlingen i fredags, alltså. Det är första gången jag vinner en slamkvaltävling, så det är väldig roligt för mig. Fast jag har ett luddigt minne av att jag kläckte en groda när jag tackade för mig: Jag har inte vunnit en plats i malmölaget inför riksfinalen. Det avgörs först i kvalfinalen den 20 april, då de tre främsta tävlande från vardera av de tre kvalkvällarna som hållits under våren gör upp. Jon och Jesper vann finalplatser precis lika mycket som jag. Farliga konkurrenter som jag tyvärr inte sett på scen tidigare.

Det fanns ett förstapris för kvällen, dock, och det fick jag för mig själv: En hatt (i själva verket en vit mössa) som gick runt i publiken under tävlingen där folk fick lägga vadhelst de tyckte att segraren skulle ha.

Några saker som fanns i mössan:

Mössan fick jag tyvärr inte behålla, men innehållet kommer till användning. Tack för allt jox! Tack för poängen och applåderna! Vi ses igen om tre veckor!

 

Den 25/3 2007: Har ni nån gång varit på Kollektivet Ensam och sett någon använda köksskåpet ovanför frysen? Nej, jag tror inte det. Jag tittade efter där häromdagen och hittade bland annat mjöl som gått ut 2004, och mjöl blir inte gammalt snabbt. Jag kan tänka mig att paketet tillhörde den legendariska Cim, som flyttade ut 2002. Så kan det vara med kollektiv. Fråga mig gärna om vår mystiska försvinnande och återkommande dammsugare.

Den kommande veckan är det estradpoesi som gäller. Nu på tisdag klockan 18.00 läser jag på kafé India Däck på Stora Algatan 3 i Lund. Andra poeter är Oscar Johansson och Tanya Färg, och eventuellt någon hemlig gästartist. Litet och enkelt. Kan betraktas som en uppvärmning.

Nu på fredag den 30 mars, nämligen, är det dags för den tredje och sista kvalomgången i Malmös Poetry Slam. Jag kommer att delta och försöka få en plats i kvalfinalen som hålls den 20 april, då Malmös lag för sverigemästerskapen i Helsingborg slutligen tävlas fram.

Jag nämnde Dnevnoy Dozor för ett par månader sen. Nu har en ny trailer dykt upp på apples sida. Håhå! Jag hoppas bara att det finns kvar tillräckligt mycket av den skitiga socialrealismen från Nochnoi Dozor.

Näst sist men inte minst, procedurellt skapade digitala städer. Se filmen i valfritt format under rubriken Siggraph 2006 Paper. Jazzmusik utlovas.

Vad innebär sån här mjukvara? Att grafikerna kommer att slippa repetitiva arbetsuppgifter? Att spelutvecklarna kommer att slippa anställa grafiker? Att vi får ännu fler spel där spelaren tar sig fram bilburen genom stora städer? Att grafikerna kommer att skapa en grafisk stil snarare än att bygga hus? Blir procedurellt skapad grafik lika viktig för spelkonsten som fotot varit för bildkonsten?

Och slutligen: I morse upptäckte jag något luddigt och randigt som rörde sig i badkaret. Det var inte en stor dammtuss utan en liten, enögd katt. Välkommen till kollektivet, Lucky!

 

Den 12/3 2007: Åter till frågan om kollektiv kontra kollektivhus: Lisa har gjort ett inlägg i min gästbok som förtydligar begreppen.

Jag nämnde speldesignern Greg Costikyan för någon månad sedan. Han har fått "The Maverick Award", en tung utmärkelse som också gått till Shigeru Miyamoto (Zelda, Mario, etc) och Alexej Pajitnov (Tetris). Nu har Costikyan publicerat sitt tacktal på sin blogg. Det handlar om vad spel kan bli och vad de kan göra för mänskligheten, inte genom de dyra produktionerna utan genom oberoende spelutveckling.

Det gör mig stolt över att vara indiespeldesginer. Nog för att spelet jag jobbar på just nu handlar om att skjuta muterade muskelknuttar och exploderande cyborgzombier i en postapokalyptisk bunker, men vid tillfälle kan jag berätta varför jag tycker att det också är viktigt.

 

Den 10/3 2007: Tistlar och rosor är normalt inte min stil, men idag har jag ett gäng att dela ut.

En ros till Carina Fast som har studerat faktorer som påverkar hur barn lär sig läsa. Hon konstaterar bland annat att datorspel och Pokémonkort är bra. Och ännu viktigare: Att skolan är dålig på att ta hand såna intressen.

"En förskolelärare konstaterade att barnen förbjudits att ta med sig Pokémonkort till dagis, 'men vi vet att de håller på med dem bakom buskarna'."

En sån jävla inställning. Fast det är inte bara lärare som gör sig skyldiga till sånt. "Det här förstår jag inte, så det måste vara dåligt." Tistlar till alla som tänker så.

Förlorarna i det här sammanhanget är de barn som väljer att tro att de vuxna auktoriteterna faktiskt har koll, rättar sig efter förbuden och som en följd av detta hamnar efter i sin läsning. Det finns ingen rättvisa.

Och så en tistel till det vämjeliga företag som lade beslag på domänen apdesajn.com och för något halvt dygn lät alla besökare till Ord på scen, Makten och Tupplur mötas av en kränkande ful reklamportal. Jajamen, tistel ska ni ha. Och så vill jag pissa på era gravar och äta era barn.

Ros till Albin som trots en redan grotesk arbetsbelastning löste problemet. Och tack för ditt framträdande på Amore i torsdags!

 

Den 25/2 2007: Aha, jag har fått klarhet i mysteriet med de rikliga besöken i och med ett gästboksinlägg. Tack, Zeke!

För den händelse ni fortfarande kommer hit från Aftonbladet för att höra en röst från ett kollektiv kommenterar jag gärna artikeln:

Jag har besökt ett kollektiv i Lund av det slag som beskrivs, det vill säga lägenheter med egna kök samt ett storkök där man turas om att vara matansvarig. Verkar som ett trevlig boende som fungerar även för barnfamiljen.

Kollektivet Ensam, som jag bor i, är något helt annat. Vi är tre personer i en fyrarummare med ett rymligt kök och ett badrum. Ja, vi har varit fler under en tid, men just idag har Rauli och Fredrik flyttat ut så att som är kvar har varsitt eget rum plus ett gemensamt vardagsrum.

Vi har absolut inte något rullande matschema, även om det händer att folk lagar mat tillsammans samt att jag bjuder mig själv på andras mat när de lagat för mycket.

Jag tror att de flesta som kallar sig kollektivboende har det så här. Det är studenter och andra med liten ekonomi och utan barn. Delar man en stor lägenhet med några kompisar blir det helt enkelt mycket billigare och mer socialt. Den tidsbesparande sidan som Aftonbladet trycker på när de talar om kollektivhus för familjer känns inte särskilt aktuell här.

Frågor och kommentarer? Använd gärna min gästbok eller skriv till danielbernhoff snabel-a yahoo.se.

Jag tycker fortfarande det är märkligt och roligt att en skribent på Aftonbladet rotat fram min lilla blogg.

 

Den 24/2 2007: Okej, vad är det som händer? Igår fick jag åtta besök. Det är rätt genomsnittligt. Hittills Idag har tupplur.com blivit laddad 204 gånger av 167 individuella besökare.

Har jag blivit exponerad på Bloggportalen.se? Det verkar inte så. Har någon mer välbesökt blogg länkat till mig? Vilken och varför? Kommer ni hit av misstag? Hittar ni nåt ni gillar?

Skriv ett inlägg i min gästbok och förklara dig!

 

Den 22/2 2007: Det finns en episod i Jeff Smiths Bone där huvudpersonen Fone gjort sig hemmastadd i skogen sedan han gått vilse och tappat bort sina kusiner.

Fone bygger en koja, samlar ved eller något ditåt, och konverserar med skogens djur. Alla säger åt honom att tänka på att vintern anländer snabbt här i dalen. I sista rutan hör man mycket riktigt ett "FWOMP!" och en massiv, två decimeter tjock skiva av snö faller från himlen. Precis detta var vad som hände i Malmö igår.

Tjock snö är något som tidningsbud har en naturlig motvilja mot. Det är svårt att rulla tidningsvagnen genom den, och om det fortsätter snöa måste man skydda tidningarna från det hela tiden. Samtidigt var det förvånansvärt uthärdligt att dela ut i morse.

En förklaring är kanske skönheten i alltihop. Vindformade snödrivor är vackra. Man känner sig som en Indiana Jones i Himalaya eller en av inkarikets kurirer på uppdrag vid Andernas toppar när man är den första som bryter snötäcket och tvingar upp igensnöade, istäckta trapphusdörrar. Tidningen ska fram! Och så är allt så härligt tillåtet när alla vet att det är snökaos. Det gäller att hitta nya vägar när det inte går att få med sig vagnen överallt, och ingen kan klaga om man kommer fram nittio minuter sent. Utom möjligtvis mina kalla, blöta fötter.

Jag passade på att skratta åt mina klagande kollegor, sparka snö på dem och kalla dem lata. De hade inte samma kombination av må bra-faktorer i ryggen, som rätt mat, rätt sömn och kanske framförallt att någon jag tycker om kom hem till mig med semlor mitt på fettisdagskvällen.

Och att min dator funkar igen efter en smula kärvande. Och att det går bra att leveldesigna till Hollow Ground Special Edition, spelet jag jobbar med nu för Aescapia. Och lego! Lego ger lycka. Lego är ett kraftfullt verktyg vid leveldesignande och när man planerar sin möblering. Och leveldesignande och möblering ger en goda ursäkter att leka med lego i vuxen ålder.

Fast det har blivit dyrt. Nästan trehundra spänn för en bottenplatta och en låda med blandade bitar. Förr fick jag sånt gratis av mina föräldrar. Snacka om prisökning.

 

Den 12/2 2007: Okej, hög tid för en mer ordinär uppdatering.

Svenska Dagbladet hade en artikel om Greg Costikyan och independetspelutveckling för ett par dar sen. Costikyan är en speldesignerveteran som tröttnat rejält på spelindustrin, i likhet med Cris Crawford och i någon mån Ernest Adams. Fast där Crawford gått över till hyperlitteratur och Adams mest verkar ägna sig åt undervisning har Costikyan fortsatt designa spel, fast gör det numera helt på sina egna villkor.

Väldigt roligt att en svensk dagstidnings kultursidor hittat till indiespelutvecklingen. Man kanske kan bli kändis för en dag när Aescapia så småningom släpper något?

Apropå Indie: Jag har just läst det första albumet om Cerebus av Dave Sim. Otroligt att jag lyckats missa den här serien i trettio år.

Och apropå tecknade serier som gör pastisch på fantasygenren: Förra året hittade jag de två första albumen om Donjon på biblioteket: Ankhjärta och Slagsmålskungen. En väldigt skön serie som tar ut svärngarna ordentligt i både berättande och innehåll, samtidigt som den också lyckas med både torr humor och allvar, och håller en konsistent värld med platser (en taverna med fantasilöst hånfulla kaniner) och regler (smågubbar är farliga för progressiv palt) som man kan lära sig. Läs!

 

Den 28/1 2007: Jag har en flickvän!

Din reaktion på detta (kryssa i):


"Än sen? Det är rätt vanligt att ha flickvän."

(Kommentar: Nej, det är inte vanligt. Det är extraordinärt. En helt unik händelse, faktiskt.)


"Nu har helvetet frusit till och Finland vunnit schlager-EM."

(Kommentar: Jajamen!)


"Trodde du trivdes med ditt nördiga singelliv."

(Kommentar: Det gjorde jag, och nu trivs jag med att vara en nörd med ett förhållande. Ni kommer ihåg begreppet serendipitet från förrförra uppdateringen?)


"Jaså! Hur ser hon ut, då?"

(Kommentar: De säger att hon ser ut som Justin Timberlake när hon bär hatt. Ja, hatten stämmer nog i alla fall.)


"Med ditt högburna singelskap har du varit en ledstjärna för alla oss enstöringar. Så är det inte längre. Förrädare!"

(Kommentar: Loser! Allvarligt talat, jag tror inte att du finns på riktigt. Om så ändå skulle vara fallet får jag säga detta: Förhållandet är grädde på moset snarare än förutsättningen för min belåtna uppsyn. Så fortsätt du bära ditt enstörande högt. Skaffa en bättre ledstjärna om du tycker det är nödvändigt.)


"Äsch, det vara bara en tidsfråga. Du har stått och varit attraktiv på Skånes poesiscener i åratal."

(Kommentar: Heh, det var fint sagt. Å andra sidan krävdes att just hon upptäckte mig, eller om man är mindre fatalistisk-romantisk: Någon med hennes ovanliga kombination av egenskaper.)


"Vad hände med 'Nej, jag tycker inte om kärleken' och 'Kärleken tar ifrån oss våra själar och vår frihet och ger oss ingenting annat än kärlek tillbaka'?"

(Kommentar: Det snygga svaret är att det inte är kärleken utan henne jag gillar. Jag har tillräckligt mycket av min själ kvar, kanske på grund av god kompatiblitet.)


"Varför säger du det här på Tupplur?"

(Kommentar: För att hinna före paparazzifotograferna.
Eller för att illustrera lite generell visdom (se det femte alternativet och mitt svar på det).)

Och så har jag köpt en jacka på vinterrea. Mörkblå, av hyfsat vindtätt kanvastyg. Här händere grejer!

 

Den 18/1 2007: Vi har haft ett gemensamt problem, ni och jag, nämligen pop-upreklam på Tupplur.

I det längsta har jag låtit bli att lyssna när vänner har anmärkt på det, men när en främmande besökare lämnade en syrlig kommentar i gästboken så var det nog. Jag är rätt säker på att reklamen kom från besöksräknaren jag fått från Webstats4u. När jag började använda den hette den Nedstat, men sen blev tjänsten uppköpt av nån som tyckte sig ha en affärsidé.

Nu är Webstats4u borta, och med den nästan fyra års statistik. Leve den nya, osynliga, reklamfria besöksräknaren!

Okej, här är nåt mer publikt: Asimo har lärt sig att dansa töntigt och springa i cirklar. Jag ser fram emot den dag då den kan röra sig som David Belle.

 

Den 11/1 2007: Är klar med mina seminarier om berättande i spel på högskolan. Det har varit väldigt roligt och funkat bra frånsett några små misstag från min egen sida. Jag tyckte att jag fick fram de poänger jag ville, fast efteråt har jag tänkt att det borde vara mer dialog och mindre föreläsande i ett sånt här seminarium. Folk som gillar spel tycker och vet mycket i ämnet.

Jag ser fram emot att läsa vad deltagarna gjort med sina skrivuppgifter. I bästa fall finns redan femtio imaginära spel uppladdade, och nu väntar jag bara på att få tillgång till sidan de ligger på.

Som tidsfördriv kan vi titta på trailern till Dnevnoy Dozor, även känd som Dagväktaren, Day Watch, Nochnoi Dozor 2, Night watch 2 etc.

Tidsfördriv är ett dåligt ord. Dnewnoy Dozor är inte vad vi fördriver tiden med, utan det vi väntar på.

Det var väldigt roligt att mingla med studenter och andra lärare, och gå på andras seminarier. Leo Nordwall från Interacting Arts pratade om parkour, urban utforskning och verklighetsspel. Coolare människor än jag har redan gjort verklighet av det jag skrev en patafysisk fiktion om för halvannat år sen.

Och den här lilla filmen trillade jag över när jag sökte efter Dnewnoy Dozor.

Åsså fick jag ett listmejl med det här riktigt trevliga liveframträdandet av Imogen Heap.

Och nu blogg: Rauli har gjort en stark nystart i samband med att han fyllt tredjedelssekel. Besök! För er som hittar hit från K3 är Rauli upphovsmannen till det imaginära strategispelet om bläckfiskar och månljus som jag talat om.

Och så har jag lärt mig ett nytt ord: Serendipitet.

 

Den 9/1 2007: Om du besökt mitt seminarium på workshopdagarna på K3 och vill ha en sammanfattning av skrivuppgiften finns den här.

 

Den 4/1 2007: Var på en mycket trevlig nyårsfest hos min självutnämnde nemesis-discipel Gunnar. Han har bestämt att vi ska göra upp i Poetry Slam-sm i år. Vi får väl se om vi båda eller ens någon av oss tar sig dit. Tack för champagnen i vilket fall, Gunnar, och för att ha introducerat mig för ditt gäng.

Om jag verkar nojig eller svårtillgänglig i dagarna finns det en helt okej anledning. Det här året börjar i högt tempo. Redan på måndag ska jag hålla i ett seminarium om berättande i spel som en del av en tvåveckors workshop om upplevelseproduktion på K3, Malmö högskola. Hoppas bara Albin hittar en dator åt mig att köra min ppt på.

 

Den 28/12 2006: Ho ho ho. Julen är mer eller mindre överlevd även denna gång. Det är faktiskt ganska lätt när man kör utan julklappar. Genant att jag blivit förkyld, bara. Normalt måste man göra en skriftlig anmälan tre månader i förväg för att vara ledig från tidningsbudande dessa dagar.

Jag har fått pröva på World of Warcraft på min systers konto. Under ett par dar har jag redan hunnit skjuta fram duschande, sömn och måltider till efter att jag levlat här eller utfört en quest där. Fast bara lite. Jag kan sluta när jag vill. Närmast ska jag plocka den sista av tio doom weeds och stjäla fem pumpor till. Och njuta ännu mer av spelets fantastiska texturer. Nej, jag tänker inte skaffa ett eget konto. Det vore förödande.

 

Den 16/12 2006: Det kan tyckas okonstruktivt att annonsera ut ett evenemang i efterhand, men jag vill ändå säga detta: Surt för er om ni missade Orkommissionens och Ord på scens samarrangerade julfest igår! Många artister, alla var bra och en del var mycket bra. Ett par favoriter var ONTs postmodernistiska trams om Paul Auster och Andreas och Rodmar från Ordkommissionen som gav en dialog om Fuglesang, nedfrysta ryska spioner med mera. Och själv var jag nöjd med min läsning av en ny text som innehöll varmt, kryddat vin, piercade småtroll och studiekamrater utan interpersonell respekt.

I morse när jag var på väg hem från min tidningsrunda var den en främling som sprang mot mig och ropade att han ville ha min cykel. Jävla människa. Det var inte förrän ett par timmar senare som det slog mig att jag kanske inte hade behövt slåss ens om han hunnit ifatt mig. Bortsett från det alternativet och möjligheten att ge honom cykeln hade jag kunnat tjafsa. En konflikthanteringsmetod som inte ska underskattas.

"Du vill att jag ge dig min cykel? Men hörru, det vill jag inte, jag behöver den varje dag, men du kanske också tycker att du behöver den, du kanske har långt hem och är trött, du har varit på krogen nu, eller? Bor du på andra sidan järnvägen så är det ju en bit att gå, men du kan ju inte få cykeln ändå, bökigt för mig att skaffa en ny..." etc.

Kombinera detta med sinnesslö mildhet, sociopatisk oräddhet, kompisaktig förtrolighet och ett bestämt men följsamt grepp om cykeln. Borde få den mest impulsiva hemfrånkrogenvandrare att tröttna på sina rånarambitioner.

 

Den 6/12 2006: Läs den här bloggen nu! Sanslös och hyperaktuell.

 

Den 4/12 2006: Såg just Casino Royale med en kompis. Antagligen den bästa bondfilmen. Snygg parkourjakt i början. Elegant balans med pyttelite agentleksaker men ändå tillräckligt mycket. Bra dialog. Bra Craig.

Finurligt att Bond själv framställs som ett objekt, faktiskt mer än hjältinnan Vesper (Eva Green). Här är det han som stiger upp ur vattnet, inte Ursula Andress eller Halle Berry. Det är han som ögonmåttas av Vesper så grundligt att hon kan beställa en skräddarsydd smoking, som han sedan står och är fåfäng i framför spegeln. Lättare för en vanlig dödlig man att känna igen sig i än Sean Connerys sätt att ta av sig våtdräkten och ha en torr och välstruken smoking under, och samtidigt roligt för den som minns Connery. Själv har jag just nu en brun flanellskjorta som jag fått av nån som inte längre ville ha den.

Jodå, jag gillar när Bond gör sånt som att falla ifatt ett flygplan och klättra in till spakarna, men den här filmen klarar sig utan just detta.

Och i lördags drog Rauli iväg mig till Köpenhamn där vi såg en konsert med Press Play on Tape, ett rockband som bygger på eller inspireras av musik från Commodore 64-spel. För mig var höjdpunkten deras tolkning av den långa intromusikloopen i Nemesis the Warlock. Mycket elgitarr, men Rauli anmärkte att det kunde varit ännu tyngre. Ja, varför inte? Mer Judas Priest i Rob Hubbard-tolkningarna!

Det enda jag saknade var, som så ofta när det handlar om C64-covers, en annan Hubbard-låt: Master of Magic.

Och för en vecka sen hörde jag Karin Rydings föredrag om SuperMarit, ett projekt för att främja flickor och kvinnor som spelare, spelutvecklare och spelkaraktärer. Det var tyvärr inte så välbesökt, men de som var där utgjorde ett intressant tvärsnitt av spelvärlden. Några nedslag:

På första raden satt ett halvdussin killar i svarta eller kamouflagemönstrade kläder och hästsvansar eller andra lågunderhållsfrisyrer. Intelligenta, uppmärksamma och med god orientering i spel, men inte lika vana vid genusfrågor. En av dem anmärkte att de i egenskap av nördar avvisats av tjejer, så det ligger nära till hands för dem vara avvisande mot tjejer som vill delta i deras LAN-parties. Ryding uttryckte förståelse för den omständigheten, men anmärkte att nördar har fått högre status senare år. De har välbetalda IT-jobb och snygga flickvänner.

Hur sammanfattar vi detta? Brännt barn skyr elden? Den mest attraktiva egenskapen hos män är pengar? Nej, jag tror att poängen är att det är läge för nördarna att välkomna de tjejer som vill in i spelkulturen.

Strax bakom nördkillarna satt en kvinna i androgyn frisyr och svarta, praktiska kläder. Arg, stark och kunnig i spel likaväl som i genusfrågor. Hon undrade varför alla spel måste vara så heteronormativa och över huvud taget vad fan det är med killar.

Lite längre bak satt jag och såg mig själv som insatt och välkomnande, men mina frågor och kommentarer var sällan mitt i prick, och frågan är fortfarande om jag är en del av lösningen - en liten del - eller en del av problemet.

Allra längst bak satt en man som tycktes vara irriterad över Rydings föredrag, kanske av samma anledning som många icke-spelande människor är irriterade på spel: Man har framför sig något nytt och främmande och har inget grepp om det. Särskilt frustrerande om andra tycks ha bättre koll.

Lite roligt om nån blir provocerad, men samtidigt seriöst intressant. Här nånstans finns en del - en lite större del - av problemet.

 

Den 25/11 2006: Lugn lördag. Det kan vara på sin plats eftersom jag med mina mått varit storslaget social de senaste veckorna. Mycket trevligt, men ensamhetens puttrande vansinne kommer på efterkälken.

Rauli är tillbaka! Åtminstone för tillfället. Det är mysigt trångt på Kollektivet Ensam nu. Förr eller senare kommer vi att dricka glögg också.

Glöm det jag sa om att sälja dator. Det är mycket besvär och du kan inte begära pengar för den. Vill du återvinna något kan du skruva i hårddisken i din nya dator istället, och sälja minnet på nätet. Nu har jag hittat nån som kan ha nytta av mitt gamla vrak, men i allmänhet så.

Såg du min Tove Janssonläsning för tre veckor sen? Oavsett vilket, här finns mer Tove. Hon illustrerade The Hobbit i en svensk utgåva 1962. Snygga, särpräglade bilder. Tack för länken, Jonas!

 

Den 13/11 2006: I Kina avrättas betydligt många fler människor än i alla andra länder tillsammans. Nu ska det bli ändring. DN skriver idag att "Enligt nya riktlinjer ska bara allvarliga brott ge dödsstraff".

För min del är helgens fester över och jag ska ta itu med den småtråkliga sysslan att skruva ihop och sälja min gamla dator. Det finns olika världar.

Och så har jag äntligen sett Advent Children, filmen som bygger vidare på Final Fantasy 7. Den var förstås tokigt vacker och sentimental. Men vacker. Fast den saknade helt den episka känslan som man kan få av att spela ett japanskt rollspel i tjogtals timmar. Och det fanns inga chocoboer i filmen. Kweh!

 

Den 5/11 2006: Poesikvällen i fredags var i det mesta lyckad. Min egen läsning påverkades av att jag tappat dygnsrytmen och inte sovit på nitton timmar och druckit kaffe istället. Usch för kaffe. Och så kände jag mig plötsligt ovan vid micken, mina texter var illa inrepade och väldigt långa och min tolkning av Tove Janssons Den farliga resan var eventuellt helt fel i sammanhanget. Men jag är nöjd!

Albin, Gunnar, Olivia och Skilla var alla lysande och det blev en del feststämning trots ganska liten uppslutning.

Och idag har jag sett det sista avsnitten av Futurama. Det är en härlig serie som hade kunnat vara lite bättre.

De fyra första episoderna är väldigt fängslande eftersom de etablerar seriens universum, men sedan blir det tydligt att trots att varje avsnitt kan ta ut svängarna väldigt mycket återvänder vi alltid till status quo till sluttexterna.

Samtidigt kompenserar serien för detta genom att efter hand avslöja karaktärernas dramatiska bakgrundshistorier, i synnerhet för Fry och Leela. Dessutom är nästan varje episod sevärd genom den drastiska humorn och utmärkt berättande. I ett medelmåttigt avsnitt kan det ändå finnas ett sångnummer, en sentimental twist eller bara en replik som lyfter allt till 22 mycket väl spenderade minuter. Det är för övrigt en bra tidsrymd för att äta valfri måltid till, och räcker inte en episod så ser jag en till.

Några favoritavsnitt i kronologisk ordning:

1. Space Pilot 3000

2. Episode Two: The Series Has Landed

3. I, Roommate

4. Love's Labours Lost in Space

24. How Hermes Requisitioned His Groove Back (för "I'm Bender. Please insert girder" i sångnumret.)

52. Godfellas (För de storslagna visionen och Black and White - scenariet.)

61. Jurassic Bark (För sentimental twist!)

66. The Sting (Bäst!)

Och apropå Black and White, som jag egentligen inte spelat, har jag just blivit klar med Fable. Med tanke på hur hyllad och uppmärsammad Peter Molyneux är, är han en god kandidat för att vara världens mest överskattade speldesigner.

Jag ångrar inte att jag tagit mig igenom det. Spelet är kort för att vara ett rollspel och striderna är snygga och funkar bra. Samtidigt hade det kunnat vara så mycket bättre om allt det där som mest ser kosmetiskt ut nu - frisyrer, renown, äktenskap, handel och så vidare - hade varit integrerade i handlingen eller varit effektiva sätt att uppgradera ens rollperson. Och om inte kameran varit sån att det alltid känns som om jag stirrar på min spelkaraktärs rygg när det är omgivningarna jag vill se. Och snälla Peter, släpp din förlamande fixering vid Gott och Ont!

 

Den 3/11 2006: Jag ska strax rusa iväg till kvällens läsning. Om du redan varit där får du gärna skriva i min gästbok om vad som var bra och dåligt, rätt och fel, konservativt särartstänkande och radikalt ögonöppnande, upphovsrättbrottsligt och nyskapande.

Vill du ha min fina antariklemlapp finns den som PDF, Open Office och Word. Lägg till eller dra ifrån valfri text eller logotyp! Jag vill passa på att tacka Albin och Palle, eller snarare be om ursäkt för att jag insprierats kraftigt av deras Apdesajn.

 

Den 31/10 2006: På fredag den 3/11 uppträder jag på Ordkommissionens tvåårsfest på Café Barbro. Kalaset börjar 19.00, men jag vet inte exakt när jag kommer att stå på scen. Hur som helst: Du vill inte missa någon av de andra heller. Det är Albin, Glim, Olivia Bergdahl och kanske Skilla.

Ta med dig potatisgratäng, lådvin och vänner - eller stig in improviserat från din höstpromenad! Ordkommissionens hemsida lovar tårta. Tårta är gott. Gratis också i det här fallet.

Det var länge sen jag gjorde sånt här senast. Hoppas jag inte gör bort mig.

 

Den 12/10 2006: Har blivit klar med mina föreläsningar idag. Ett år till nästa gång. Jag hade föreställt mig det som mer glamoröst, roligt och friktionsfritt, men nu har jag levererat och kan vara stolt och nöjd för det. Nya projekt väntar och världen ligger för mina fötter. Bland de närmaste: Att bära bort glaskross och bygga en vardagsrumshörna i kollektivköket.

Albin var just här och hjälpte mig ladda upp hemsidan. Flitiga tupplurbesökare har kunnat märka att uppdateringar här har försvunnit snarare än tillkommit. Nu är det fixat. Skönt.

 

Den 5/10 2006: Har just hållit den andra av mina tre föreläsningar för hösten. Berättande i datorspel, del 1. Mardrömsstart: Jag fick inte igång vare sig datorn eller skämprojektorn. Lyckligtvis kom en kollega och räddade mig innan skeppet gick i kvav. Och så slutade det med att jag gick kanske tjugo minuter över tiden, in på studenternas lunch. Ohyggliga scener utspelade sig: Svält. Myteri. Narkoleptiska anfall. Och i onödan också; jag hade kunnat vänta med en del saker till nästa vecka, eller bara stryka ner.

Förlåt!

Däremellan var det dock lyckat. Studenterna var vakna och kom med diverse synpunkter. Tack! Och någon spoilade en viktig plot twist i Thief: Deadly Shadow för mig. Jag måste verkligen spela det innan nån avslöjar ännu mer.

Nu är jag trött. Vi hörs!

Å, förresten: Det är Slamtologikväll på Café Barbro imorron, från 19.00. Jag kommer eventuellt sent, men är du kvar där då så ses vi.

 

Den 25/9 2006: Nu är det dags för mig att hålla föreläsningar på spelutvecklingskursen på MAH igen. Den första är redan på torsdag! Sen blir det de två följande torsdagarna också.

Ni är alla välkomna! Här finns en karta. U302 är i byggnad 9 eller 10. Minns inte riktigt vilket. Det är nåt mysko med kartan och jag är jetlaggad av dygnsomställning. Nu ska jag ju vara vaken på förmiddagen. Vi ses!

1. Linearitet & tempo - 28/9 kl. 10.15-12.00 i U302

2. Berättande i spel 1 - 5/10 kl. 10.15-12.00 i U302

3. Berättande i spel 2 - 12/10 kl. 10.15-12.00 i U302

 

Den 24/9 2006: I fredags såg jag Maud Lindström, singer-songwriter som framträdde på Picknickpoesikvällen på Café Barbro.

Vilken artist! Jag köpte en skiva av henne, Strategivisor för kärlekskritiker.

Minns att sex kan va beroendeframkallande som knark

och minns att inget botar kärleksabstinens!

Du blir tillfredsställd, men sällan sviken av masturbation

Hjärtat är bara en muskel, kärlek blott en konstruktion.

Och här är hennes hemsida.

 

Den 19/9 2006: Idag berättade Rauli om att BBC rapporterat om en malariaepedemi i nordöstra Kambodja. Viruset ska ha dödat de smittade på två dagar och sedan åter aktiverat kroppens organ så att personen vaknat upp och betett sig extremt våldsamt i ett par timmar innan döden återinträtt mer permanent. Storyn finns här.

Och här finns sidan som iakttar att nyheten lanserades den 1 april och att BBCs URL inte stämmer.

Vet inte om Rauli själv trodde på det här när han försökte slå i mig att Resident Evil blivit verklighet. Hur som helst var det en för bra story för att avvisa helt.

Och om valet: Intressant att se att Lars Ohly, Maria Wetterstrand och de socialdemokratiska valvakarna alla verkade så glada över resultatet. Alla vill vara underdog. Kanske är de borgerliga partiledarna sorgligt otidsenliga i sin föreställning att de vunnit bara för att de fått regeringsmakten.

 

Den 15/9 2006: Och så var det fredagkväll. Kom nyss hem från Vellinge där jag varit med och firat Gjädje som fyllde 30. Hipp hipp!

Lite besväligt att inse på plats att jag är klädd i min favoritmunkjacka när alla andra antingen är vellingebor med kostym eller klännig eller folk som varit beredda på denna dresscode. Bytte till min medhavda svarta polo för att passa in mariginellt bättre. Lyckat i övrigt, med god mat och Glädjes underbara test av politisk tillhörighet. Jag fick lika många poäng på "vindkraftsplanterare" som på "piercad arg ungdom." Och så var Carlito där och sjöng nåt om "Carlito! Carlito!" en halvmeter från mig. Intressant för att det var konstigt.

Och så kom jag hem till lägenhetsfest på mitt kollektiv, där aspackade hårdrockare brottade varandra blodiga. Ja, de tog just en taxi till akuten på grund av ett sprucket bakhuvud. Fast de var lika glada ändå. Håhå jaja.

Imorron äter jag kanske kräftor med dem som överlevt.

 

Den 11/9 2006: Detta har hänt:

För fem år sen idag kom min studiochef på Massive Entertainment in på mitt arbetsrum och berättade vad som hade hänt i USA. Jag var i allmänhet ganska missnöjd med den chefens förmåga att förmedla väsentlig information, men där fick han till det.

I torsdags krogminglade jag med lite av traktens datorspelsfolk. Några som jobbar på Massive nuförtiden var där men mest pratade jag med andra. Kom inte på vad linbana heter på engelska. Fick vet alldeles för mycket om hur man kan göra sina egna kackerlackor med koppartråd och solceller. Pratade med en ung kvinnlig grafiker (tror jag) som menade att äsch, det där med sexism i spelbranschen är överdrivet. De flesta män som jobbar där är ofarliga nördar. Smet iväg när det blev en hetsig diskussion om USA:s krigspolitik ur ett demokratiperspektiv.

I fredags blev jag bjuden på knödel, absint och mintsnaps i mitt eget kök, halkade vidare till krog och efterfest och blev felaktigt förälskad. Se gärna min förra uppdatering. Nåja, nu är jag nykter och kommer nog inte att springa ihop med henne så mycket, så det blir inget större hallå om det.

Igår pluggade jag in något så märkligt som en överdesignad liten macintoshkub i mitt hem. Fortsättning följer.

Nätterna har blivit kallare.

Och i förra veckan var jag på standupklubb. En av artisterna tyckte att Jonas Altberg, alias Basshunter, borde dömas till två år på Skurups skrivarlinje. Hihi! Och en annan menade att Steve Irwin gav sitt liv för en hedervärd sak: Att göra machokulturen töntig.

Jag går och lägger mig för dagen snart. Hoppas de inte sprängt nåt när jag vaknar.

 

Den 20/8 2006: Det är mitt i lördagsnatten eller söndagsmorgonen, mitt i Malmöfestivalen, mitt i livet och jag är mitt i ett spännande datorspelsprojekt. Det här såna här nätter som jag kan undra om jag inte lika gärna kunde dela ut tidningar sju dagar i veckan.

Vad ska jag hitta på de närmaste sex timmarna? En nattmåltid bestående av svalnande kardemummakryddad fullkornsvälling samt ett glas hallsonsaft stulen ur en flaska som någon obetänksamt ställt på min dörrhylla i kollektivkylskåpet ligger nära i mina nattplaner. Och sedan har jag en ocean av möjligheter.

Någon har sagt att livet är en ständigt krympande mängd valmöjligheter. Denna någon är sannolikt inte en deltidsarbetande singel med bredband och med god orientering i audiovisuell, verbovisuell och interaktiv underhållning, samt ambitioner i eget skapande i diverse medier och genrer.

Arbeta? Med det mest seriösa projektet just nu, datorspelet Stray Hero? Eller det mest seriösa projektet i höst, föreläsningar i speldesign för högskolan? Eller något som ligger och väntar: En webbföljetongsroman, en tecknad serie, brädspelet Stray Hero, Riddare-drake-bonde?

Studera? Lära mig använda Fraps och redigera filmer, eller läsa Rules of Play eller The Hero With a Thousand Faces?

Underhålla mig? Film, spel eller tecknad serie? Rome, Numbers, Deadwood, Ghost in the Shell: Stand Alone Complex, Bones, Riket, Morrowind, Fable, Sid Meier's Pirates, Anachronox, Ninja Gaiden Black, Advanced Wars: Dual Strike, FEAR, World of Warcraft, Preacher?

Avsluta eller påbörja något? Städa bokhyllorna istället? Hör av mig till en vän? Bli olyckligt förälskad? Tvätta eller dammsuga behöver jag inte göra just nu i alla fall. Och så kan jag utesluta allt som kostar pengar. Allt ovan blir ändå kvar.

Någon annan har sagt att behovet att konsumera underhållning har blivit en stressfaktor i dagens samhälle. Jag förstår vad du menar, Någon 2. Tala om i-landsproblem, förresten.

Ikväll, söndag, om arton timmar, har i all fall Ordkommissionen en poesikväll på festivalen, die Rodmar Sandberg Extravagaza. 21.30 i ordtältet, lördagsplan. Kom dit! Låt oss förslösa några minuter genom att ge mig livsföringsråd som jag sedan struntar i!

Så här blir det till slut: Diska vällingskålen och saftglaset och annat som kommer i min väg, formulera en ny arbetsplan för Stray Hero, Spela lite Morrowind samt eventuellt se någon tv-seriepilot. Tack, i-land.

 

Den 5/8 2006: Vi börjar med en liten råbriljant film. Det har ni förtjänat.

Det är länge sen jag uppdaterade senast, så det här blir lite kompakt. Jag har mot förmodan firat rätt traditionell midsommar, byggt dator i Göteborg, haft syskonbesök, spelat kubb, badat i havet för första gången på åratal, haft bredbandsbrott vilket var ganska skönt, lidit av sommarvärme och pollenallergi, trots alls avslutat System Shock 2 och läst bingopoesi på Hedmanska Gården, vilket var skitkul inte minst med den följande krogkvällen med andra medverkande och vänner, samt haft ett givande möte med mina medspelutvecklare i Aescapia.

Och så har jag sett de två första säsongerna av Veronica Mars. Veronica är en ättling till Buffy Summers, Philip Marlowe och Poes Auguste Dupin, med flera detektiver och hårdkokta high scool-hjältinnor. Hon är cool och rättrådig, om man får använda dessa två ord i samma mening. Hade jag en dotter skulle jag bra mycket hellre önska att hon hade Veronica som förebild än Lise Myhres Nemi, som är självdestruktiv, aggressiv och lider av föreställningen att fantasi inte går ihop med kunskap.

Sa jag Poe? Så lämpligt. Var och en av säsongerna är starkt sammanhållna och poeskt uppbyggda för en final, som om de skrivit från slutet och bakåt, samtidigt som de enskilda episoderna fungerar bra i sig och andra säsongen bygger intimt på den första. Vid en jämförelse med Buffy är dock episoderna inte lika experimentella och överraskande, och det finns ingen Willow, även om Mac påminner lite om henne och Alyson Hannigan faktiskt är med på ett hörn med en helt annorlunda och i sig härlig karaktär.

Och segraren? Nej, vi behöver ingen segrare i genren tv-serier om starka, unga blondiner i Kalifornien. Se båda serierna, ty de är olika och lysande.

Nämnde jag en hypotetisk dotter? Sicket ålderstecken.

 

Den 23/6 2006: Den första dagen på en liten semester från tidningsbudandet. Skönt! Inte så mycket för att jag tycker om att vara vaken och ute i sommarvärmen som för att jag inte tycker om att försöka sova i samma sommarvärme.

Det är också midsommarafton idag. Ni vet vad jag tycker om högtider, men man vet aldrig. Jag köper en låda jordgubbar, grädde, frysdiskpizzor, folköl och chips och är beredd att improvisera. Förra året lovade jag att bojkotta och istället spela System Shock 2, men fegade ur och gick på en gårdsfest. Nu har jag alltså kvar att spela slutet på denna säregna FPRPG-science fictionskräckis.

I dagarna har jag haft ovanligt många besök här på Tupplur. Klicka gärna på den lilla räknarikonen nånstans nere till höger.

Jag har två teorier:

1. Någon har sett och tyckt om mina bidrag i Vendela Procopés antologi Svenska Slam. Den kom ut i dagarna. Personen har letat fram min sida, utforskat den samt tipsat ett par kompisar som tagit varsin snabbtitt.

2. Ren slump.

Skriv gärna i min gästbok och tala om vilket. Då kan du också säga mig om du liksom minst en annan besökare besvärats av popupfönster på Tupplur. Det är tråkigt med såna, och jag är osäker på vad, i så fall, fan de beror på. Den andra besökarens teori är att min besöksräknare är narcissistisk, om jag förstår honom fel.

 

Den 6/6 2006: Den sjätte dagen i den sjätte månaden i det... tvåtusensjätte året? Det är enkelt att konstatera att odjurets tal inte är 20060606 eller ens 200666. Det sägs ju vara 666, även om nya rön tyder på att det är 616. Jag läste också nån gång om teorin att Johannes kunde ha menat 216, alltså 6x6x6. Nåja. Det är en småkul grej att remaken av The Omen hade premiär idag.

Det är också Sveriges nationaldag idag. Hoppas den här dagen fortsätter vara en man kan strunta i med gott samvete. Jag gillar inte högtider. De är så påflugna. Jag är tacksam för ledigheten, dock.

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det är tråkigt och töntigt när folk dissar det här landet och egenskaper som noggrannhet, jämställdhet, rättvisa, respekt, yttrandefrihet och eftertanke genom att säga "så typiskt svenskt". Vi talar inte om traditionellt sexiga egeskaper, men traditionell sexighet är kraftigt överhypad.

Själv har jag till exempel närmat mig skrivandet med noggrannhet och tålamod, och många av mina texter är sådär typiskt svenskt anti-macho. Jag har ändå fått intrycket att lyssnare och läsare - flera stycken - tyckt att mina läsningar har varit sexiga. Fast nej, ingen har använt det ordet, det får jag medge.

Apropå mig: Nån gång förra året kallade en främling mig för "jävla polack". När jag i förra veckan berättat om det för folk jag känner har två personer oberoende av varandra hävdat att jag har "en polsk benstruktur i ansiktet".

Tidgare har jag berättat att folk tyckt att jag ser ut som en butchflata. Nu blir bilden ännu skarpare: En polsk butchflata. En sådär typiskt sexigt svensk polsk butchflata. Med ett sovhår som är sjuk fult på samma sätt varje dag.

Och så har jag sett X-men 3 idag. Ett trevligt biobesök med några goda vänner, men filmen är sämre än sina föregångare. Jag kände inte igen Magneto, Mystique gjorde inget kul och allt kändes över lag slarvigare och mer humorlöst pretentiöst än tidigare.

Bryan Singer som regisserade de två första filmerna är nu istället aktuell med Superman Returns, så vi hoppas på den filmen istället. Kevin Spacey är med också.

 

Den 31/5 2006: Okej, slarv. Nu är mitt paper om transduktionen av Stray Hero uppe på riktigt.

 

Den 28/5 2006: Imorron, måndag, och kanske på tisdag deltar jag med mitt brädspel Stray Hero i Idégruppen Fenomenals utställning av projektet Upptakt vid Malmö högskola. Det handlar om att återvinna andras skapelser för att skapa sin egen kultur. Game design wants to be free.

Tid: 15-20. Nån gång under den tiden kommer jag nog att hålla en miniföreläsning.

Plats: Salen för Kulturproduktion, K3, Malmö högskola, Beijerskajen, Malmö.

Om du redan varit på utställningen och vill läsa mitt paper om spelprojektet finns det här, som pdf. Spelet i sig finns inte på nätet än, men hör gärna av dig om du vill hjälpa till med testningen.

 

Den 21/5 2006: Finsk monsterrock. Jösses!

Det är efter midnatt och jag har just sett nyheten på Wikipedia. Bättre att läsa på Aftonbladet. Knäckebröd på er!

Nej, jag såg inte spektaklet. Jag blev inbjuden att se schlagerfestivalen med ett glatt gäng inklusive minst två finnar, och jag tackade nej. Ohyggligt!

Man ska inte ångra sig. När jag valde att stanna hemma var det vad jag kände för. Inte lätt att veta att jag skulle missa en schlagerhistorisk sensation.

 

Den 19/5 2006: Rauli har flyttat ut, och istället har vår vän Caroline flyttat in i kollektivet. Läs gärna Neil Gaimans album Brief Lives om förändring.

Rauli tog med sig telefonnumret. Det går fortfarande att nå mig på min mobil, förstås. Är det nån som kommer ihåg ordet Yuppienalle?

Roligt och aktuellt: Jag ska delta i Albins examensutställning på K3. Malmö högskola alltså; Albin går ut Kreativ Producent-utbildningen.

Mitt bidrag är boardgamet Stray Hero, som förstås är gravt besläktat med datorspelet med samma namn som jag utvecklar på Aescapia.

Utställningen är den 29 maj. Jag kommer att hålla en liten föreläsning också. Fler detaljer kommer!

 

Den 9/5 2006: Luften känns rätt tung. Vet inte om det där marknära ozonet som de pratat om påverkar mig. Tacka vet jag augusti.

Palle har lagt upp sina bilder från valborgsfesten på sin hemsida. Se och skäms!

 

Den 4/5 2006: Äsch. Nu är länkarna till svarssidan fixade.

 

Den 3/5 2006: Vi hade en välbesökt valborgsfest här. Jag gjorde lite för lite chili, spelade Guitar Hero och lekte med Johans elchocksstridsvagn.

Den Sista av Alla Tipsrundor är uppe nu!

Okej, jag glömde att länka till svarssidan, men nu är det också fixat. Tack för anmärkningen!

 

Den 29/4 2006: Imorron är det fest! Om du läser det här efter festen och vill veta hur det gick på tipsrundan ber jag dig ha tålamod. Resultaten kommer upp senast på onsdag!

 

Den 21/4 2006: Ikväll var det kval till Poetry Slam igen. En av finalpoeterna avslutade sin läsning med ett uppriktigt "Go to hell, fittjävel!"

Politisk korrekthet brukar vara viktigt på en slampoesiscen. Den som hemfaller åt odistanserade könsstereotyper i sina texter får låga poäng, och den som bygger sin läsning på sexistiska skämt kan få se sin publik resa sig och gå och välta stolar på vägen ut.

Den här gången blev det inga såna reaktioner. Emil, poeten i fråga, möttes bara av jubel och applåder. Hur är det möjligt?

Svaret är att Emil är transperson och att det var sin egen fitta han önskade åt helvete. Ett roligt exempel på vikten av att inte bara säga rätt sak på rätt sätt vid rätt tillfälle, utan också vara rätt person som säger det.

Emil fick en hedervärd tredjeplats. Veteranen Lovisa Appelqvist gick hem med kvällens seger. Grattis Lovisa!

Nu till något helt annat, något som är roligt endast för den som är intresserad av spelutveckling: En ny spalt av Schadenfreude Interactive. Jag önskar att jag kunde tro att de finns på riktigt. Jag menar, spel som Grand Theft Ottoman, Hannibal Crossing, Cthulhu Karts och Accordion Hero.

Vi ska förresten ha mingelfest på kollektivet på valborg, alltså nästnästa söndag. Välkommen!

 

Den 17/4 2006: Påskens sista dag, och den sista dag jag har på mig för att vara förkyld. Jag tog några semesterdagar för att vara i Uppsala och spela spel med gamla haparandakompisar, och sen drog jag på mig halsont, snörvel, kraftlöshet, alltihop. Till inatt har jag lovat att springa i främlingars trapphus igen, och redan har jag masat mig upp ur soffan där jag spenderat en vecka med xbox och tv-tittande. Dags att börja bocka av göra-listan.

Det var ett tag sen jag lade upp några texter här. Utan goda skäl, dessutom. Jag har haft de här liggande ett tag: Förnuft och känsla och Science fiction, båda från min nerlaggda spalt i Upsala nya tidning. Den senare anspelar på ett sysselsättningsförslag som var nytt när texten skrevs.

Och så vill jag länka till Derek Kirk Kim igen. Han har en ny webbserie på gång: Healing Hands. Som vanligt lysande.

 

Den 6/4 2006: Nu när mars månad är slut kan jag fråga: Hur många av er har haft Malmö stads väggkalender uppe? Har ni som sett fotot som illustrerar månaden konstaterat att den föreställer en hord zombier med suddiga ansiken som famlar efter betraktaren med skitiga fingrar? Då kan jag nu belöna er med varsin näve värdefulla tupplurpoäng.

Bonuspoäng till er som dessutom kopplat detta till textkommentaren till månaden: "Även små mängder farligt avfall kan göra stor skada".

Tack Anna Bondesson för den sistnämnda iakttagelsen!

Veckans offentliga grämelse: Att jag inte tog chansen att göra en auktoritär utläggning om licentia poetica när en av besökarna på poesimässan hänvisade till begreppet. Ett sällsynt och missat tillfälle att vara snofsig literaturvetare med gammal vurm för Alf Henriksson.

 

Den 31/3 2006: I tisdags var det poesimässa på Inkonst, ett arrangemang av Ord på scen och Albin Balthasar Lundmark, föreningen och personen som tidigare gett oss Poesibingo och valkampanjen Oj till EMU.

Jag deltog som kritiker, i sällskap med Stefan, Sofie och en karl som gjorde oss sällskap senare men som jag inte hann hälsa på. Vi läste och kommenterade besökarnas dikter och remitterade dem vidare till andra myndigheter, som Enheten för inspiration, Myndigheten för effektivt resursutnyttjande, elitisktisk föreläsning om poetiska kvalitéer, förhör hos poesisäkerhetspolisen eller Avdelningen Häst och Fest.

Det var kul. Lite synd bara att mässan tappade fart för att en artist spelade alldeles för länge. Mer synd att jag inte hann prata med alla vänner som dök upp eftersom det hände så mycket och eftersom jag var så inne i min kritikerroll.

 

Den 25/3 2006: Igår var det säsongens första kval till Malmös slamlag. Mycket publik och bra stämning. Ett nytt stjärnskott tog hem segern: Lovisa E. Grattis!

Kul med ett nytt namn på slamscenen. Förra året skickade Malmö bara gamla stofiler: Marie, Niklas, Ablin och Rauli. Jag tror inte nån av dem kommer att tävla i år.

Om alla lagmedlemmar blir i Lovisas klass är chanserna stora att det blir medalj till Malmö i år igen i vilket fall.

Annat som händer: Har sett Nochnoi Dozor och V for Vendetta på bio. Bra respektive okej.

V for Vendetta följer handlingen i Alan Moores tecknade serie i stor utsträckning. Slutet är dock svulstigare och mer estetiserat, och Wachowskibröderna har valt att hänvisa till Gud samt romantisera Eveys dragning till V, vilket går i strid med förlagan som jag minns den. Jag gissar att det är därför Alan Moore tagit avstånd från filmen.

Natalie Portman anstränger sig för att tala brittisk engelska i filmen. Jag var fascinerad av det hela tiden.

Tillbaka till Nochnoi Dozor: Mer knödel (dumplings) i vampyrfilmerna! En del kritiker har konstaterat att väldigt mycket är lånat från anglosaxisk genrekultur. Inga problem för mig. Ryssarna har gjort en snygg film med karaktär, och jag ser fram emot de kommande delarna i trilogin. Nochnoi Dozor finns på köp-DVD nu. Själv såg jag den på biografen Panora förra helgen.

Och just nu pysslar jag med ett rollspelsinpirerat boardgame som jag länge tänkt på. Det är farligt fängslande att googla efter bilder att tjuvlåna till prototypen. Jag hittade en sida med massor av snygga bilder: Pen & Paper. Besök!

 

Den 10/3 2006: Tupplur har fått en gästbok! Jag räknar inte med så ohyggligt många inlägg - trafiken hit är rätt sparsmakad - men det är klart jag ska ha en gästbok ändå.

Ni får stå ut med lite googleannonser eftersom jag låter Olzzon.com står för programmeringen. Tack Albin för den länken!

Ni kommer kanske ihåg att jag klagade på att Nochnoi Dozor (Nattens väktare/ Nightwatch) inte går på bio i Malmö. Det gör den nu. Premiär ikväll på Panora. Tjoho!

 

Den 4/3 2006: Hehe. Är hemma från krogen efter att ha blivit bjuden på middag av mina kollektivkompisar Johan och Rauli, och innan jag ska ut på nattens tidningsbärarpass. I min inbox finns ett listmejl om att testa vilka kändisar man är lik, så jag skickar in ett foto som Palle tog för ett par år sen.

Den största likheten är med en Yasmine Bleeth, stjärna från Baywatch. Först på tredje plats kommer en man: Wentworth Miller, huvudrollsinnehavare i Prison Break. Varför inte?

Andraplatsen är det jag tycker är lustigast. Sarah Michelle Gellar. Jag har sett samtliga 144 avsnitt av Buffy the Vampire Slayer, varav de flesta två gånger, men det har aldrig slagit mig att jag är lik titelkaraktären. Tänka sig.

Annat aktuellt: I torsdags gav jag den sista av mina föreläsningar i speldesign på Malmö högskola, spelutvecklarkursen på Teknik och Samhälle. Det gick fint tycker jag, trots lite strul med en mediefil och att jag glömde att fråga studenterna om deras favoriter bland spelberättelser.

Huvudsaken med det här är att jag just har tagit mig igenom mitt livs mest kvalificerade uppdrag, ett där jag kunnat fördjupa mig tokigt mycket i saker jag kan och gillar, och det hela har gått fullt nöjaktigt bra. Nu tänker jag fira med att ta det lugnt ett tag.

En dålig nyhet för alla som velat komma på fest här i mars: Det blir ingen. Ingen av oss på Kollektivet Ensam känner egentligen för att ordna fest just nu, så det får vänta. Den som vill får förstås gärna titta in och hälsa på ändå, samt gå på fest på andra platser utan att vi blir ledsna.

Slutligen en liten film för alla oss som åtminstone sett trailern till Brokeback Mountain: En söt liten hopklippning som heter Brokeback to the Future.

Hare bra till nästa uppdatering!

 

Den 20/2 2006: Föreläsningen om segervillkor i torsdags gick bra. Inte perfekt, men nöjaktigt. Nu förbereder jag nästa, om linearitet och tempo. Kom gärna och lyssna! Detaljer längre ner, noteringen från den 4/2.

Jocke på Massive skickade just ut den här länken. Dramatisk film som bjuder på zoologikunskaper som var nya för mig och tydligen för alla andra också.

Jag har ibland pratat om ett svenskproducerat actionrollspel som heter Dink Smallwood. Det är på tiden att jag länkar till det. Det är behagligt kort och enkelt, och story och berättande är exemplariska. Och det är helt gratis!

 

Den 14/2 2006: Har gjort en rättelse. Sista föreläsningen på högskolan ska vara andra mars, inte tredje februari.

För några dar sen läste jag "Den knotiga handen", Johan Wanloos fjärde pocket i serien om De äventyrslystna karlakarlarna. Som alltid lysande. Den här gången får vi se en målning av konstnären Fenton Snörglman samt läsa repliken "Du har ninjas på kavajslaget!".

 

Den 9/2 2006: Jag har precis kommit tillbaka från högskolan (Teknik och samhälle, Båten, ju) efter att ha pratat om varför vi spelar spel.

Det gick okej, kan man väl säga. I och med att det var min första föreläsning i den här storleken begick jag misstaget att hålla mig ordagrant till mitt manus under den första halvan, tvärt emot det jag fick lära mig på högstadiet för tjugo år sedan, med följden att det fick rätt mycket karaktär av högläsning.

Nåja, under andra halvan satte jag mig ner och pratade mer fritt och ogenerat med en blandning av förberedd struktur och subjetivt myspratande. Om du var där hoppas jag att du i slutändan tyckte det var väl spenderad uppmärksamhet.

Kul att du är här, förresten! Här finns Spelavdelningen. Dagens föreläsning finns inte uppe än, men den dyker upp förr eller senare. Artikeln Leveldesign och inlärning överlappar en del av det jag pratade om idag, och nästa föreläsning bygger på min text om segervillkor.

Nä, det gick inte idealt. Jag anser att varje god speldesigner bör ha tänkt igenom grunligt och systematisk varför folk över huvud taget spelar spel och gärna formulerat sina egna ambitioner. Det betyder inte att ett nittiominuters föredrag är den perfekta starten på detta arbete. Det handlar ändå om människans natur och den mest komplexa konstformen tänkas fram. Vi får se hur det här blir i framtiden.

 

Den 4/2 2006: Det börjar dra ihop sig. På torsdag kommer jag att hålla min första föreläsning om speldesign på Malmö högskola, och sen blir det ytterligare tre de följande torsdagarna. Så här:

Den 9/2, "Varför spelar vi?", D205 (Båten)

Den 16/2, "Segervillkor", U301 (Ubåtshallen)

Den 23/2, "Linearitet och tempo", U302 (Ubåtshallen)

Den 2/3, "Berättande i spel", U302 (Ubåtshallen)

Tiden är 10.15-12.00 samtliga dagar. Paus ingår.

Ni är alla välkomna! Här finns en karta. Vi håller till i hus 9 och 10. Hus 9 heter "Kranen" på den här kartan, fast det ska vara "Båten" enligt kurssajten. Nåja, vi märker om vi går vilse.

Annat nu: Trailern för Silent Hill ligger uppe nu. Filmen verkar följa spelet på många sätt, men inte alla. Ser bra ut! Jag blev lycklig av att höra det där mandolingnället igen.

Jag tycker fortfarande att det är så taskigt att Nochnoi Dozor inte kom på bio i Malmö. Det kanske kommer en ny chans när nästa del av trilogin dyker upp?

 

Den 23/1 2006: Jag drömde att jag var på en stor middag och någon - jag tror det var Albin, den skurken - uppmanade mig att recitera den första texten i Lennart Hellsings ABC-bok i en improviserad engelsk översättning.

Så här går de två första raderna i original:

"Agare, bagare, kopparslagare

snällt är det inte att slå en svagare"

I min mycket fria engelska tolkning blir det mer ödesmättat och pretentiöst:

"Dealer of beatings, beater of cups, baker of bread

It's not very nice to pick on the dead."

Och därmet är det nya stora projektet påbörjat: Att översätta hela ABC-boken i sömnen. Fast i det är fallet fuskade jag lite eftersom jag delvis formulerade det här efter att jag vaknat.

 

Den 22/1 2006: Idag för hundra år sedan föddes Robert Ervin Howard, skaparen av Conangestalten och därmed sannolikt hela barbarklyschan.

Conan var tokigt stor under hela 1900-talet och är inte mindre nu. Märkligt att tänka att karaktärens författare var verksam för så länge sen, och ändå inte. Howard blev bara 30 år, men i teorin hade han kunnat leva än idag.

För sisådär 25 år sen fick jag låna två seriealbum om Conan av en kompis. De var antagligen olämpliga för en sjuåring. Ja, jag är äldre nu än Howard någonsin blev.

Albumen lämnade outplånliga spår. Jag kan fira Howards hundraårsdag genom att länka till min gamla barbartext som redan legat på Tupplur en längre tid.

Howard skrev en hel del annat också. Jag har lånat åtminstone det yttre från hans äventyrare Solomon Kane till hjälten i ett spel jag jobbar på.

Howard, jajävlar.

Okej, den här texten lyckades jag ladda upp först idag, den 23, men jag skrev den igår.

 

Den 18/1 2006: Dagens understreckare (skriven av Johan Bahlenberg) i Svenska Dagblandet handlar om boken "The Murderer Next Door: Why the Mind is Designed to Kill" av David Buss.

Buss är evolutionspsykolog och menar tydligen bland annat att kärlek är allas krig mot alla, och att mäns våld ofta beror på en naturgiven svartsjuka, till skillnad från kvinnors våld som är ett sätt att skydda sig från och hämnas på mäns övergrepp.

Evolutionspsykologi är inte uttömmande som redskap för studiet av människor, men mycket håller åtminstone jag med om. Vi alla, i synnerhet männen, bär på en svartlurvig, sju och en halv meter hög primat med stora tänder. Det bästa vi kan göra med den är ofta att skjuta den från ett dubbelvingat flygplan och kasta den från Empire State Building. Sorgligt men konstruktivt.

Åter till Buss: Undersökningar har visat att 90% av alla människor har fantiserat om att mörda någon. Jag kan tänka mig det.

 

Den 11/1 2006: Trevlig spalt om hur Grim Fandango och poesi därom kan hjälpa vid skiljsmässa, och om Tim Schafers nya spel, Psychonauts.

 

Den 10/1 2006: Idag fick jag Raulis gamla Magickort. Känns lite sorgligt. En spelgenre har gått i graven, åtminstone i mitt och Raulis liv. Det hände egentligen för många år sen, och samlarkort var aldrig stort för oss. I synnerhet inte för mig. Men ändå.

Jag kanske tar fram och tittar på dem nån gång. Richard Garfield hade en del bra idéer och många av bilderna är snygga.

På fredag är det poesikväll i Ordkommissionens regi. Nej, jag ska inte läsa själv, men det blir ett trevligt avbrott i föreläsningsförberedelserna.

 

Den 1/1 2006: Nyårsafton var rätt mycket som en sån ska vara. En god och lagom anspråksfull middag hemma med syster, en stressad, koordinerad taxiresa med Albin och Snick, en lägenhetsfest där jag nästan inte kände nån, en skål i billigt tyskt bubbel och kramsnö och fyrverkerier på Värnhemstorget, gottnyttårkramar, kraschandet av en annan fest som redan var slut i en överklasslägenhet vid Drottningtorget, glögg hemma i vardagsrummet, mer Albin och Snick och deras gula och röda kreativt kryddade muffins. Hempromenerande av en spelkompis kompis ljungbykompis via en lång omväg orsakad av bristande geografikunskaper, och en återväg från en främmande stadsdel via Pildammsparken som var vit och främmande med mer tjock och go kramsnö.

I år ser jag fram emot mer tidningsbudande och spelutveckling på Aescapia, en serie föreläsningar i speldesign jag ska hålla på Malmö högskola, gästande av poesikvällar i Ordkommissionens regi och senare Poetry Slam, avlägsen och okänd sommar och höst. Låt er inte luras av att mina förväntningar ser ut ungefär som för ett år sen. Det händer mycket på ett år. Det här har just börjat.

 

Till 2005 års nyheter

 

ToTupplur: English edition

Saker jag skrivit
Om och med spel
Vem bor här?
Schysst bild- och textprojekt
Skriv till mig!
Blogg
Texter
Spel
Profil
Foton
Kontakt
Länkar
Surfa lugnt
Nyheter
Gästbok
Nytt om Tupplur och mig
Vad är Tupplur?
Om Tupplur